EU-pass och Eurosedlar

Schengensamarbetet

Schengensamarbetet är en överenskommelse mellan europeiska länder som möjliggör passfri resa och öppna gränser mellan medlemsstaterna.

Detta samarbete inleddes med Schengenavtalet, som undertecknades den 14 juni 1985 i byn Schengen i Luxemburg av fem av dåtidens EG-länder (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland).

Idén var att gradvis avskaffa kontrollerna vid de inbördes gränserna och därmed främja fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.

Sedan dess har Schengensamarbetet utvidgats till att omfatta ett stort antal länder, inklusive nästan alla EU-medlemsstater samt några associerade länder utanför EU, som Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

Storbritannien och Irland valde att inte fullt ut delta i Schengensamarbetet även innan Storbritanniens utträde ur EU.

Inom Schengenområdet har medlemsstaterna avskaffat pass- och gränskontroller vid sina inbördes gränser och infört gemensamma regler för kontroll vid de yttre gränserna, en gemensam viseringspolitik, samt polisiärt och rättsligt samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet effektivare.

Schengensamarbetet har lett till ökad rörlighet och frihet för människor som bor i eller reser till Schengenområdet, men det har också krävt stark samordning och samarbete mellan medlemsländernas polis, tull och andra säkerhetsorgan för att säkerställa intern säkerhet.

Vad innebär att vara med i Schengen?

Att vara med i Schengenområdet innebär flera viktiga saker för både medlemsländer och för personer som reser inom eller till detta område:

För medlemsländerna

  • Avskaffande av interna gränskontroller: Medlemsländerna avskaffar pass- och gränskontroller vid sina inbördes gränser, vilket möjliggör fri rörlighet för personer inom Schengenområdet.
  • Förstärkt kontroll vid de yttre gränserna: För att säkerställa säkerheten inom Schengenområdet stärker medlemsländerna kontrollerna vid områdets yttre gränser. Detta innebär striktare kontroller för in- och utresande från länder utanför Schengenområdet.
  • Gemensam viseringspolitik: Schengenländerna tillämpar en gemensam viseringspolitik för korta vistelser (upp till 90 dagar under en 180-dagarsperiod) för personer från vissa länder utanför EU/EES.
  • Polisiärt och rättsligt samarbete: Medlemsländerna samarbetar nära i frågor som rör polisarbete, rättsväsende och brottsbekämpning för att hantera gränsöverskridande brottslighet effektivt.
  • Användning av Schengen Information System (SIS): Ett gemensamt informationssystem som används för säkerhet och gränskontroll, samt för att söka efter och dela information om misstänkta brottslingar, stulna föremål, och personer som kan utgöra ett hot mot den allmänna ordningen och säkerheten.

För dig

  • Fri rörlighet: Medborgare i Schengenländerna samt personer som har giltiga visum eller uppehållstillstånd kan resa fritt inom Schengenområdet utan att behöva genomgå gränskontroller vid de inbördes gränserna.
  • Enklare resor: Resor mellan Schengenländerna förenklas avsevärt, vilket underlättar turism, arbete, studier och familjebesök över gränserna.
  • Gemensamma visumregler: Personer från länder utanför Schengenområdet som behöver visum för att resa till Schengenländer kan erhålla ett Schengenvisum som gäller för resor inom hela Schengenområdet.

Medlemskap i Schengenområdet för med sig betydande fördelar i form av ökad rörlighet och ekonomiska möjligheter, men kräver också ett djupt samarbete och delat ansvar för säkerhet och gränskontroll mellan medlemsstaterna.

Schengenområdet ”bröt samman” när det kom stora grupper av flyktingar 2015 -2016 och Öresundsbron ”stängdes”.

Medlemmar i Schengenområdet

EU-länder som är med i Schengensamarbetet:

  • Belgien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Estland
  • Finland
  • Frankrike
  • Tyskland
  • Grekland
  • Ungern
  • Italien
  • Kroatien
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Malta
  • Nederländerna
  • Polen
  • Portugal
  • Slovakien
  • Slovenien
  • Spanien
  • Sverige

Icke-medlemsstater som är en del av Schengenområdet:

  • Island (EFTA-medlem, inte EU-medlem)
  • Norge (EFTA-medlem, inte EU-medlem)
  • Schweiz (EFTA-medlem, inte EU-medlem)
  • Liechtenstein (EFTA-medlem, inte EU-medlem)

EU-medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet:

  • Bulgarien (ansökt om medlemskap och arbetar mot full integration)
  • Cypern (ansökt om medlemskap och arbetar mot full integration)
  • Irland (valt att inte ansluta sig till Schengenområdet)

Det är viktigt att notera att medan Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein inte är medlemmar i Europeiska unionen, är de fullt integrerade i Schengensamarbetet genom avtal med EU.

Detta gör det möjligt för dessa länder att delta i den fria rörligheten av personer inom Schengenområdet.

Varför var folk positiva till Schengensamarbetet?

Det finns flera skäl till varför många människor och regeringar var och fortfarande är positiva till Schengensamarbetet:

  • Fri rörlighet: En av de mest uppskattade fördelarna med Schengensamarbetet är den fria rörligheten det möjliggör. Medborgare i Schengenländerna kan resa, arbeta, studera och bo i andra Schengenländer utan att behöva genomgå gränskontroller. Detta har underlättat kulturellt och socialt utbyte samt bidragit till en känsla av europeisk identitet.
  • Ekonomiska fördelar: Schengensamarbetet har bidragit till ekonomisk tillväxt genom att underlätta handel och turism inom Europa. Avskaffandet av gränskontroller gör det enklare och snabbare för varor och tjänster att korsa gränser, vilket gynnar företag och konsumenter. Turismen gynnas också eftersom resenärer lättare kan besöka flera länder under en och samma resa.
  • Förbättrat samarbete mot brottslighet och terrorism: Trots oro för säkerheten ser många Schengensamarbetet som ett verktyg för att förbättra det polisiära och rättsliga samarbetet mellan medlemsländerna. Genom att dela information och resurser kan länderna mer effektivt bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och andra gränsöverskridande utmaningar.
  • Förenkling av byråkrati: För företag och individer innebär Schengenområdet mindre byråkrati vid gränsövergångar, vilket sparar tid och pengar. För företag betyder detta snabbare leveranser och för individer smidigare resor.
  • Stärkt europeisk integration och samhörighet: Schengensamarbetet ses av många som ett steg mot en djupare politisk och ekonomisk integration i Europa. Det stärker banden mellan länderna och främjar en känsla av europeisk samhörighet och solidaritet.
  • Åtgärder för att balansera säkerhet och frihet: Även om det finns säkerhetsbekymmer, anser många att Schengenområdet har utvecklat effektiva mekanismer för att balansera behovet av säkerhet med värderingen av frihet. Exempel på detta inkluderar det gemensamma viseringsinformationssystemet och Schengen Information System (SIS).

Dessa positiva aspekter har bidragit till att Schengensamarbetet fortsatt är en central del av den europeiska integrationen, trots de utmaningar och kritik som också finns. Samarbetet anses av många vara en av EU:s största framgångar, som har förbättrat livet för miljontals européer genom att underlätta rörlighet och öka ekonomiska möjligheter.

Motstånd mot Schengen

Motstånd mot Schengensamarbetet har varierat mellan länder och politiska grupper och kan bero på flera faktorer:

  • Nationell suveränitet: Vissa ser Schengensamarbetet som ett hot mot nationell suveränitet eftersom det innebär att länder ger upp en del av sin kontroll över sina egna gränser. Kritiker menar att varje land bör ha fullständig kontroll över vilka som tillåts korsa dess gränser.
  • Säkerhetsbekymmer: Ökade säkerhetsbekymmer, särskilt i ljuset av terrorism och organiserad brottslighet, har fått vissa att ifrågasätta effektiviteten i det öppna gränser-systemet. Kritiker hävdar att avsaknaden av gränskontroller inom Schengenområdet underlättar för brottslingar och terrorister att röra sig fritt mellan länderna.
  • Migration och asyl: En annan orsak till motstånd är oro över migration och trycket på asylsystemen. Vissa menar att Schengensamarbetet gör det svårare för enskilda länder att hantera inflödet av migranter och asylsökande, eftersom en gång en person har kommit in i Schengenområdet kan de röra sig relativt fritt mellan medlemsländerna.
  • Identitets- och kulturfrågor: En del kritik kommer från nationalistiska och konservativa grupper som oroar sig för att öppna gränser kan undergräva nationell identitet, kultur och traditioner. De ser gränskontroller som ett sätt att skydda dessa värden.
  • Ekonomisk belastning: Vissa argumenterar att Schengensamarbetet kan leda till ekonomisk belastning för länder som ligger vid EU:s yttre gränser, eftersom dessa länder måste hantera större migrationsflöden och säkerhetsutmaningar på egen hand.
  • Implementering och samarbete: Det har också funnits oro för bristande samarbete och samordning mellan Schengenländerna, särskilt i hanteringen av yttre gränser och asylsökande, vilket kan underminera samarbetets effektivitet och mål.

Det är viktigt att notera att dessa åsikter och bekymmer varierar starkt mellan olika befolkningsgrupper och politiska spektra, och att många européer och europeiska politiker starkt stöder Schengensamarbetet och ser det som en grundläggande del av den europeiska integrationen.